Graduasaun

Graduasaun
hadomi nafatin o nia prosesu

ESTUDU KAZU BRONKIOLITIS

 

KAPITULU III ESTUDU KAZU

A.    Asesmentu

1.      Identidade pasiente

Naran                                         : A.R. S.F

Idade                                         : 1 Anos

SEXU                                        : Feto

Religiaun                                   : katolika

Hela fatin                                   : Becora

No Registo                                : 672738

Diagnosa Mediku                      : Bronkiolitis

Data halo asesmentu                  :  08/02/2022

2.      Identidade Familia

Naran                                         : M . R

Idade                                         :   28 Anos

sexu                                           :   Feto

Enderesu                                    : Becora

Relasaun Familia                       : Inan

B.     Kiesa principal : pasiente nia inan hatetet katak pasiente iis bo’ot, isin manas, mear durante loron 4 ona, pasiente susar atu dada iis no inus metin

C.     Historia Moras Agora

Pasiente Nia Inan  hatete katak nia moras derpente deit, pasiente iis bo’ot , isin manas, inus metin, mear no susar atu dada iis, familia pasiente deside lori ba konsulta iha CHC Becora iha data 03/02/2022 iha oras 13:00 hodi hetan tratamentu maibe mediku sira hare pasiente nia kondisaun normal, mediku fo aimoruk pasiente fila liu loron 3 pasiente nia kondisaun la normal   iis bo’ot makas pasiente nia familia deside nafatin ba CHC Becora transferensia mai liu HNGV hodi halo tratamentu iha dia 08/02/2022 oras 09: 41 OTL

D.    Historia moras pasadu

pasiente nia inan hatete katak nia nunka hetan moras hanesan ida ne’e, foin primeira vez mak pasiente sofre  moras ida ne’e.

 

E.     Historia moras familia

pasiente nia inan hatete katak la iha menbru familia ida nunka hetan moras hanesan ida ne’e, foin primeira vez mak pasiente sofre  moras ida ne’e.

F.       Avaliasaun primeira

A.    Airway : pasiente nia dalan respiratoriu iha problema, pasienta susar atu dada iis.

B.     Reathing : pasiente iis bo’ot, RR : 75x/mnt SPO2 : 89 %

C.     cinculation : Pasiente Nia TA : 85/51mmhg, pulsu : 95x/mnt

D.    disabilidade  :

a.       pasiente nia gcs normal hela yes : 4 voce : 5 motorik : 6 total gcs 15/15.

b.      Sinais Vitais

TA    : 81/51mmhg

P       : 95x/mnt

RR    : 79x/mnt

SP02 : 89%

T      : 37,9oc

E.     Exposurre : Temperatura pasiente nia T : 37,9oc

F.      Avaliasaun Sekundaria

1.      avalisaun simples

a.       sinais no sintomas

bebe susar atu dada iis,temperatura 37,90c

b.      Alergia

pasiente nia inan hateten katak pasiente la alergia ba aimoruk no hahan ruma ida

c.       medikamentos

Ø  ampicilina

Ø  paracetamol

Ø  o2 nasal

 

 

d.      moras passadu

pasiente nia inan hateten katak psiente nunka hetan moras,hanesan agora pasiente sofre ne’e.

 

e.       Last meal

pasiente han sasoro no susu oituan-oituan deit, la hanesan pasiente sei diak ne’e, han sasoro no susu susu  hela deit

f.        Event

pasiente toba iha kama leten deit,tamba pasiente iis boot

2.      EZAMINSAUN FIZIKU

a.       Ulun

I  : Laiha kanek no bubu

P  :waihira halo palpasaun la senti buat ida

b.      Oin

I   : Simetria No Laiha Lesaun

P  : Laiha abnormalidade

c.       Matan

I   : Simetria

P  : Laiha abnormalidade,matan laran normal no la senti moras

d.      Inus

I   : Simetria no inus laran moos

P  : laiha edema

e.       Tilun

I   : moos no laiha edema

f.        Nehan : moos

g.      pulmaun

I   : Parede torax nia mendalan

P  : palpa pasiente moras

Per : Rona lian la normal

A : Lian Ronchi

 

h.      Fuan

I   : Hetan iktus kordis

P  : pulsu regular

A : Rona lian fuan S1 lup no S2 dup laiha lian aumenta

i.        Kabun

I               : Forma simetria laiha bubu

P              : palpa la senti moras

Per           : Lian timpani

j.        Orgaun jenitalia

I               : moos

k.      Membru superior no superior

a.       Membru Superior :

I         : Liman loos no karuk kompletu,liman fuan kompletu,laiha edema

p        : Forsa muskulu Fraku

b.      Membro Inferior

I         : Ain loos no ain karuk kompletu,ainfuan kompletu

P        : Forsa muskulu fraku

l.        Sinais Vitais

TA           : 85/51 Mmhg

P              : 95x/minute

RR           : 79X/MINUTU

T              : 37,90C

m.    Ezame adisional

Resultadu laboratorium: CBC+QUIMIA,X-RAY

 

n.      Terapia aimoruk

Ø  Ampicilina 1 gram

Ø  Paracetamol syrup 5 ml

 

 

1.      ANALIZA DATA

No

Data focus

Etiolojia

Problema

1.

DO: pasiente nia inan hateten katak pasiente mear no iis boot

DS: -Uza intercostal

Sinais vitais

TA: 85/51Mmhg

P:140x/minute

RR:70x/minute

SPO2 : 94%

T: 39,9oc

Pezu: 16,8 kg

 

 

Desturbio frekuensia respiratoriu

Padraun respiratoriu la efektivu

2.

DS: pasiente nia inan hateten katak pasiente isin manas

DO: Sinais vitais

TA: 85/51Mmhg

P:140x/minute

RR:70x/minute

SPO2 : 94%

T: 39,9oc

Pezu: 16,8 kg

 

 

Temperatura isin aumenta

Hipertermia

 

2.      DIAGNOSA ENFERMAGEM

1.      Padraun respiratoriu la efektivu a/h Desturbio frekuensia respiratoriu

2.      Hipertermia a/h Temperatura isin aumenta

 

3.      INTERVENSAUN ENFERMAGEM

NO

Data no oras

Diagnosa enfermagem

Objetivu no kriteria resultadu

Plano intervensaun

Rasionalidade

1.

08/02/22

Padraun respiratoriu la efektivu a/h Desturbio frekuensia respiratoriu

 

Depois de halo kuidadus enfermagem durante oras balu espera katak Padraun respiratoriu bele resolve ho kriteria resultadu:

1.frekuensia respiratoriu bele normal

2.saturasaun oksijeniu bele normal

1. hatur pozisaun pasiente nian

2. esplika ba pasiente nia inan atu bele hakalma pasiente

3. koko sinais vitais

4. avalia frekuensia respiratoriu no spo2

5. kolabora ho mediku atu fo tratamentu ne’ebe diak liu.

1. atu pasiente sente seguru

2. atu pasiente bele hakmatek

3. atu hatene kondisaun jeral pasiente nian

4. atu hatene frekuensia respiratoriu no o2

5.  atu bele fo kuidadus ne’ebe diak liu ba pasiente

2

08/02/22

Hipertermia a/h Temperatura isin aumenta

 

Depois de halo kuidadus enfermagem durante oras balu espera katak temperatura pasiente nian bele fila fali ba normal ho kriteria resultadu

1.pasiente nia isin la manas ona

2.kondisaun pasiente nian normal fila fali

1. Hatur pozisaun pasiente nian

2. Prepara ambiente ne’ebe seguru

 

3. Fo kompres pasiente

 

4. kolabora ho medico atu fo aimoruk paracetamol

1. Atu pasiente bele senti seguru

2. atu pasiente bele sente hakmatek

3. atu bele hatenen frekuensia husi

4. Atu hatun pasiente nia isin manas.

 

4.      IMPLEMENTASAUN ENFERMAGEM

NO

Diagnosa enfermagem

Data/oras

Implementasaun

Resultadu

1.

Padraun respiratoriu la efektivu a/h Desturbio frekuensia respiratoriu

 

08/02/22

1.Hatur pozisaun pasiente nian

 

2.Esplika ba pasiente nia familia atu hakalma pasiente

 

 3. koko sinais vitais pasiente nian

 

 

 

 

 

4. avalia frekuensia respiratoriu no spo2

 

 

 

 

5. kolabora ho mediku atu fo O2 nasal prong 5 litru no suas

1.Atu nune’e pasiente konfortavel

 

2. Atu pasiente bele hakmatek

 

 

3.Atu hatene kondisaun jeral pasiente nia

TA: 86/54 mmhg

RR:40x/minutu

P: 120x/minutu

T: 37,5oc

 

4. Atu bele hatene frekuensia respiratoriu pasiente nia

RR: 40X/MINUTU

Spo2 :98%

 

5.Suas pasiente uza NS 2cc+astalin 1cc pasiente dada diak oituan.

 

2.

Hipertermia a/h Temperatura isin aumenta

 

08/02/22

1.Haruka pasiente nia inan kous tuir pasiente nia pozisaun

 

 2. Prepara ambiente ne’ebe seguru

 

3. Halo bokon tolla atu kompres pasiente  husi ulun,kalilin to’o kotuk laran uza be’e morna ou be’e torneira

 

4. kolabora ho medico atu fo aimoruk paracetamol syrup 7cc PO

1.Atu pasiente bele senti seguru no konfortavel

 

 

2. atu pasiente bele sente hakmatek

 

3.Atu hatun pasiente nia isin manas T: 36,4oc

 

 

 

 

 

4.Atu hatun isin manas pasiente nian T: 36,4oc

 

 

 

 

 

5.      EVALUASAUN ENFERMAGEM

NO

Dignosa enfermagem

Data/oras

Evaluasaun

1.

Padraun respiratoriu la efektivu a/h Desturbio frekuensia respiratoriu

 

08/02/22

S: pasiente nia inan hateten katak pasiente dada iis diak oituan ona

 

O: pasiente senti konfortavel oituan

Sianis vitais

TA: 86/54 mmhg

RR:40x/minutu

P: 120x/minutu

T: 37,5oc

 

 A: Depois analiza pasiente nia kondisaun iha prosesu rekoperasaun

P: planu kontinua  pasiente baixa iha pediatria iha korridor 2

 

2.

Hipertermia a/h Temperatura isin aumenta

 

08/02/22

S: pasiente nia inan hateten katak pasiente la isin manas ona

O: kondisaun jeral pasiente nian

TA: 86/54 mmhg

RR:40x/minutu

P: 120x/minutu

T: 37,5oc

P: problema resolve ona

A: Hapara intervensaun

 

REFERENSIA BIBLIOGRAFIA

Ngastiyah, (2005). profil perkembangan anak : prekelahiran hinga usia 15 tahun. edisi ke 5

                        jakarta: PT.China.

Mendiri & sarwo prayogi, (2017). Nelson textbook of pediatrics. Edisi ke-17 china.

Mendri & sarwo prayogy, (2017). Diagnosa perawatan : aplikasi pada praktik klinis.Edisi ke-

            9.jakarta :EGC

suriadi & yuliani, (2006). TEORI  perkembangan : konsep dan aplikasi edisi ke-3 yogjakarta:

            pustaka pelajar.

Bernstein & p.shhelov,(2016) Buku kuliah : ilmu kesehatan anak.jilid ke-3 jakarta :infomedika.

0 Response to "ESTUDU KAZU BRONKIOLITIS"

Post a Comment

Iklan Atas Artikel

Iklan Tengah Artikel 1

Iklan Tengah Artikel 2

Iklan Bawah Artikel