Graduasaun

Graduasaun
hadomi nafatin o nia prosesu

KUIDADUS ENFERMAGEM BA PASIENTE HO TBC

 

KAPÍTULU I

INTRODUSAUN

 

1.1  Antesedente

Tuberkuloze Pulmonar  hanesan moras infeksaun direita  ne’ebé kauza husi bacteria tuberkuloze (Mycrobacterium Tuberculose), mairia baktria tuberkuloze ataka ba iha pulmaun, maibé bele mos ataka iha orgaun parte seluk isin lolon nian. (Muttaquin, 2012).

Tuberkuloze(TB) hanesan infeksaun kronika jeralmente afeta ba iha pulmaun, kauza husi Mycrobacterium tubercolose. Bakteria ne’e trnsmite husi nukelu gotikulas, gotikulas transporta husi oxijenio ne’ebé produz bainhira ema ida infekta tose espira, koalia ou kanta. (Amril,y 2012).

                   Iha tinan 2018, pasiente 487 (12.5%) husi pasiente notifikadu 3906 hetan teste ba Reifampicin resistance TB (RR-TB) no Multidrugs Resistance TB (MDR-TB) ho tratamentu durasaun fulan 20, (aumentu dala tolu iha detesaun RR-TB kompara ho 2017). Total kobertura tratamentu ida ne’e 17% deit husi estimasaun 72 MDR/RR-TB entre pasiente TB notifikadu (3906) no 5% husi estimasaun insidénsia pasiente MDR-TB 240 kompara ho kobertura tratamentu 62% husi insidénsia pasiente TB sensitivu ba aimoruk na’in 6300 iha TLS.     

1.2  Formulasaun Problema

Bazeia ba antesedentes ne’ebé iha hakerek na’in hakarak formula problema mak hanesan “oinsa halo kuidadus enfermajen ba pasiente ho Tuberkuloze Pulmonar  iha unidade emergencia, Hospital Nasional Guido Valadares?”

 

1.3  Objetivu

 

1.3.1        Objetivu Jerál

Atu hatene kona ba kuidadus enfermajen ba pasiente ho Tuberkuloze Pulmonari ha unidade emergencia ,Hospital Nasional Guido Valadares

1.3.2        Objetivu Espesífiku

1.   Atu hatene kona ba konseitu teóriku moras Tuberkuloze Pulmonar 

2.   Atu hatene kona ba definisaun moras Tuberkuloz   Pulmonar.

3.   Atu hatene kona ba kauza moras Tuberkuloze Pulmonar 

3.   Atu hatene kona ba klasifikasaun moras Tuberkuloze Pulmonar 

4.   Atu hatene kona ba manifestasaun klinika moras Tuberkuloze Pulmonar 

5.   Atu hatene kona ba anatomia fiologia moras Tuberkuloze Pulmonar 

6.   Atu hatene kona ba fisiolojia moras Tuberkuloze Pulmonar 

7.   Atu hatene kona ba pathway moras Tuberkuloze Pulmonar 

8.   Aru hatene kona ba tratamentu moras Tuberkuloze Pulmonar 

9.        Atu hatene konaba komplikasaun moras Tuberkuloze Pulmonar

 

a.       Atu hatene kona ba konseitu teóriku kuidadus enfermajen moras Tuberkuloze Pulmonar 

1.   Atu hatenene asesmentu enfermajen moras Tuberkuloze Pulmonar 

2.   Atu hatene Diognóstiku enfermajen moras Tuberkuloze Pulmonar 

3.   Atu hatene Intervensaun enfermajen moras Tuberkuloze Pulmonar 

4.   Atu hatene implementasaun enfermajen morasTuberkuloze Pulmonar

5.   Atu hatene evaluasaun enfermajen moras Tuberkuloze Pulmonar

 

b.      Atu hatene kona ba kuidadus enfermajen ba pasiente ho Tuberkuloze Pulmonar

1)   Atu halo asesmentu enfermajen ba moras Tuberkuloze Pulmonar

2)   Atu formula diagnostiku enfermajen ba moras Tuberkuloze Pulmonar

3)   Atu halo planu intervensaun enfermajen ba moras Tuberkuloze Pulmonar

4)   Atu halo implementasaun enfermajen ba moras Tuberkuloze Pulmonar

5)   Atu halo evaluasaun enfermajen ba moras Tuberkuloze Pulmonar

 

1.4  Benefísiu

1.4.1        Estudante

Liu husi traballu ida ne’e bele hasa’e koñesimentu no abilidade estudante sira nian no oinsa halo kuidadus enfermajen ba pasiente ho Tuberkuloze Pulmonar 

1.4.2        Akademika

Liu husi traballu ida ne’e bele benefisiu ba estudante Escola Superior de Enfermagem, Faculdade Medicina e Ciêcias da Saúde, universidade Nacional Timor Lorosa’e.

 

1.4.3        Fatin pratika

Benefisiu prátiku husi elaborasaun traballu ne’e mak sai hanesan referénsia ida atu hasa’e kualidade atendimentu ba iha pasiente liu-liu pasiente ho Tuberkuloze Pulmonar 

 

1.4.4        Pasiente

Benefisiu prátiku husi elaborasaun traballu ne’e mak atu hasa’e koñesimentu pasiente nian no fó kuidadus enfermajen ne’ebé óptimu.

 

 

 

KAPAITULU II

RELATORIU PRELIMINARIU

KOSEITU TEORIA

A. KONSEITU MORAS

1. Definisaun

             Tuberkuloze Pulmonar  hanesan moras infeksaun direita  ne’ebé kauza husi bacteria tuberkuloze (Mycrobacterium Tuberculose), mairia baktria tuberkuloze ataka ba iha pulmaun, maibé bele mos ataka iha orgaun parte seluk isin lolon nian. (Muttaquin, 2012).

Tuberkuloze(TB) hanesan infeksaun kronika jeralmente afeta ba iha pulmaun, kauza husi Mycrobacterium tubercolose. Bakteria ne’e trnsmite husi nukelu gotikulas, gotikulas transporta husi oxijenio ne’ebé produz bainhira ema ida infekta tose espira, koalia ou kanta. (Amril,y 2012).

2.    Klasifikasaun

Tuberkuloze klasifika ba ion rua:

a.      Tuberkuloze Pulmonàr

Kazu tuberkuloze pulmonar hirak ne,e fahe fali ba kazu “me’ar tasak /basilu kopia positivu no negativu”bazeia ba rezultadu ezaminasaun mear tasak iha mikroskopia.

b.      Tuberkuloze Exrta Pulmonar

Tuberkuloze husi orgaun ruma ne,ebe la’os aten bo’ok /pulmonar hanesan pleura (TB pleurisy), nodu gladula,intestinu,tratu jenitourinaria,kulit,artikulasaun no ruin,meningite kakutak no sel-seluk tan.

  

3.    Etiologia

Mycrobakteria Tuberkuloze hanesan bacteria ne’ebé forma bastonese medida 1-4 mm komreimentu 0,3- 0,6 mm espesura. Maioria komponente husi microbakteria tuberkuloze forma iha gordura o lipidu ho forma bacteria ne’e ho kapasidade suporta acidu ne’ebé siknifika katak gosta moris ihha area oxijeniu barak, tamba ne’e microbakteri tuberkuloze gosta moris iha area apical pulmaun ne’ebé iha altu teor oxigenio. (Depkes RI, 2008)

Moras Tuberkuloze Pulmonar  hanesan moras infeksaun ida ne,ebe mai husi :

a.       mycrobactrium Tuberkulose

b.      Estilo de vida

c.       Fator ambiente

Transmisaun Tuberkuloze Pulmonar

a.       Direita

·      Koalia oin hasoru malu

·      Rein

·      Liu husi kaben ,mear no fani

b.      Indireita

·      Uza sasan nian ba han hamutuk

·      Uza lensu atu hamos kosar ou kaben ruma hamutuk

·      Tafui kaben arbiru

4. Manifestasaun Klinika

  Sinais no sintomas ba moras Tuberkuloze Pumonar

a.       Anorexia(kolen)

b.      Mear beibeik husi semana tolu

c.       Hirus matan no kotuk laran moras

d.      isin tun tamba la iha vontade atu han no isn manas makas

e.       susar dadas iis

f.        mear akompanha ho raan(Hemoptisis)

 

5.      Anatomia Fisiologia

Anatomia Sistema Respiratoriu fahe ba parte rua :

A.    Sistema Respiratoriu Superior

1.      Kavidade Nasal

Kavidade nasal sai hanesan kanal anin ne’ebe anin primeiro, iha kuak rua (kavun nasi ), hafahe husi skleta inus (septum nasi), iha inus laran iha fulun ne’e funsaun atu hadook anin foer, no mos foer sira seluk atu tama ba inus laran.

2.      Faringe

Faringe mak hanesan fatin armagenamentu entre dalan respiratoriu no dalan alimentasaun iha tenkorak okos, iha kavidade inus nia kotuk, no iha parte ibun nia no iha kakorok nia oin.

3.      Laringe

Laringe hanesan kanal oxijeniu no hanesan forma lian, iha parte faringe nia oin.

B.     Sistema Respiratoriu Inferior

1.    Trakea

Trake hanesan kontinuasaun husi laringe ne’ebe mak forma husi kadeli 16 to 20 ne’ebe hamriik husi nia rawan ne’ebe forma hanesan letra c.

2.    Bronkiolus

Bronkiolus hanesan kontinuasaun husi trakea iha parte 2 ne’ebe hanesan dalan ida atu tau hamutuk alveolus.  No mos bronkiolus ne’e bele mudansa ba kraik ba sorin no mos ba kanal atu tau hamutuk ho pulmaun. No mos bronkiolus lo’os badak no bo’ot liu duke karuk.

3.    Pulmaun

Pulmaun iha rua, sai hanesan intrumentu dada is nian inicial. Pulmaun mos aumenta rongga peitu. Pulmaun mos iha parte lo’os no karuk no iha leten hafahe iha fuan no mos vasos sanguineo bo’ot no mos estrutura seluk ne’ebe iha media stinum.

 

 

 

Parte husi pulmaun fahe ba rua (2):

a.       Pulmaun lo’os : hamrik lobus 3, lobus pulmaun, dekstra superior, lobus media, no lo’os inferior.

b.      Pulmaun karuk : hamrik husi lobus superior no lobus inferior.

Fisiologia

Funsaun husi pulmaun mak atu troka gas oxigenio no kardioksida ba iha respirasaun liu husi pulmaun ou respirasaun external.

Pulmaun hanesan orgaun respirasaun ne’ebé relasiona ho sistema sirkulatoriu (Sirkulsaun sanguinea) iha isin lolon vertebradu ne’ebé respire oxijeniu. Funsaun troka oxijeniu O2 ho dioksidu karbonu ba ran.

6.    Patofisiologia

Bakteria mycobacterium tuberculose ne’ebe tama ba isin laran bele liu husi anin respirasaun no bakteria ne’ebe inspira bele muda dalan respirasaun ba alveolu, iha fatin ne’ebe akumula no dezenvolve an. Iha mos bakteria ne’ebe bele muda liu husi limfa no likidu ran ba parte isin seluk. (manurun, dkk, 2013,p.105).

Tuberkuloze Pulmonar nudar moras ne’ebe komete  husi resposta  imunitaria selular intermediariu ne’e. Selula efektor  nia mak makrofagus, nu’udar limfositos sira (selula T) ne’e jeralmente imonoresponsivu. Tipu imunidade ne’e, nu’udar  baibain lokal, ne’ebé envolve makrofagus ne’ebe ativa tiha infeksaun husi linfositu no linfokin ne’e. Responde  ida ne’e nu’udar nia reasaun ba hipersensibilidade  (neneik liu). Basilus sira ba tuberkuloze hasae nia alveolar ne'e jeralmente inaladu hanesan unidade ida ne'ebé kompostu husi 1-3 manjerisaun. Basil bolha neebe boot dalaruma tahan iha inus no ramu brônquios no la kauza moras (Hidayat.A.A. 2009).

 

 


 

8.      Ezame Diagnostiku

1.      Sputum kultur : Mikrobakterium Tuberkuloze pozitivu ba estajiu moras ikus nian.

2.      Teste Tuberkulina : Reasaun pozitiva teste martex (okore iha area enduresimentu 10-15 mm husi laran 48-72 oras).

3.      Radiografia torax :  Infiltrasaun inisial ba lezaun iha rejiaun superior pulmaun.

4.      Bronkografia:  Atu hare bronkius ou pulmunr devidu husi TB pulmunar

5.      Teste Ran :  Aumenta taxa leukositus no hemosedimentasaaun.

6.      Espirometria :  Diminuisaun funsaun pulmonary no diminuisaun kapasidade vital.

7.       

9.      Gestaun ba Tuberkuloze

Medikamentus

·         Isoniazida(H)

·         Rifampisina(R)

·         Pirazinamida(Z)

·         Etambutl(E)

·         Streptomissina(S).

 

Faze atu hemu aimoruk ba ema bo,ot ho labarik ne,ebe mak afeta ona moras Tuberkuloze pulmonar tuir fase ne,e mak iha :

1.      fase Intensivu

iha fase ida ne,ebe refere ba ema bo,ot ho labarik ida ne,ebe mak konsumo aimoruk ne,e loron-loron durante fulan2 ou fulan3.

2.      Fase kontinua

iha fase ida ne,ebe mos refere ba ema ne,ebe mak konsumo aimoruk ne 3x iha semana ida durante fulan 4 ou liu.

3.      fase ba ema bo,ot hemu aimoruk

loron-loron (etabmbutol ho Isoniazida)

4.      fase ba labarik hemu aimoruk

hemu semana ida dala 3 (Rifampicina ho isoniazida).

 

10.  Komplikasaun

Komplikasaun husi Tuberkuloze Pulmonar mak hanesan:

a.       Haemoptysis (mear kahur ho raan)

b.      Spontaneous Pheneumathorax( atenbook kolapsu tanba estragus ne,ebe kauza husi TB)

c.       Efusi pleura : banhira likidu barak iha torax ,sei necesita aspirasaun hodi alivia ba sintomas ne,e no pasiente hanesan ne,e tenki lori ba hospital

d.      insufisiensia Kardio-pulmonar(Moras konbinasaun atenbook no fuan – cor Pulmonale)

e.       Bronchietasis, fibrosis pulmonar.                                                      

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

B. Konseitu Kuidadus enfermajem

1.      Assesmentu enfermajen.

Dadus ne’ebé presija identifika iha asistensia enfermajen ba Tuberkuloze pulmonar    ( Irman Somantri, P.68.2015), mak hanesan :

a.       Data Pasiente/keixa principal

Pasinte ho moras Tuberkuloze Pulmonar bele ataka ema husi labarik mai to’o adultu kuaze proporsaun hanesan tantu mane no feto.

b.      Istoria Moras actual

Problema ne’ebé mak sempre hetan :

1. Febre : Subfebre, Febre (40-41 0c)  intermitente.

2. Mear : Hetan iritasaun bronkius, mear refere atu hasai produsaun               inflamasaun  ne’eb’e mai husi mear maran no mear tasak.(Produsaun sekreta).

3. Dada is la efetivu : Mosu bainhira infiltrasaun inflamasaun to’o iha pulmaun.

4. Senti kosar hela de’it iha tempu kalan.

5. Moras iha hirus matan : mosu tamba iha infiltrasaun inflamasaun ba iha pleura, kauza husi pleurisia.

6. Sianosia : Falta oxijeniu iha kolapsaun no sintoma ateletacsia.

7. Presija husu pasiente ho se mak pasiente hela ho jeralmenten moras ne’e mosu tamba moras herditariamente, maibé hanesan moras infeksaun.

c.  Istoria moras pasadu

1.  Antes ne’e mear kleur ona.

2. Halo ona tratamentu maibé la diak

3. Halo ona tratamentu maib’e la tuir instrusaun.

4. Halo ona kontaktu ho ema ne’ebé sofre moras TBc.

5. Imunidade menus.

6. vasina la kompletu iha tempu sei kik.

d. Historia Moras familia

            Normalmente ba familia pasiente ne’ebé mak hetan moras TB pulmonary, normalmente pasiente nia familia ne’eb’e hetan moras herditaria hanesan hipertensaun, diabetes mellitus, kurasaun no seluk tan.

e.Asesmentu Primariu (Primary survey).

1. Airway (Dalan respiratoriu) no kontrola servikal

·         Hamos dalan respiratoriu

·         Iha halae obstrusaun iha dalan respiratoriu

·         Diastres respiratoriu.

2.          Brething no Ventilasaun

·         Frekuensia respiratoriu, esforsu dada is no movimentasaun hirus matan.

·         Lian respiratoriu husi ibun ka inus.

·         Ar ne’eb’e sai husi dalan respiratoriu.

3.          Sirkulasaun

·         Pulsu karotis

·         Presaun arterial

·         Kor kulit, kulit umidu ou lae.

f.Asesmentu sekundariu

Halo ezaminasaun fiziku (head to toe) uza:

1.      Inspeksaun

2.      Palpasaun

3.      Perkusaun

4.      Auskultasaun.

Ezaminasaun fiziku (head to toe):

1.      Ulun:

·         Forma ulun kabuar

·         Fuk metan

·         Oin simetria

·         Estrutura oin kompletu

2.      Matan:

·         Integridade no simetria

·         Palpebras sem edema sem lesaun

·         Pupil kome visual

3.      Inus:

·         Osso nasal simetria

4.      Tilun:

·         Forma tamaniu tilun simetia

·         Laiha edema

5.      Cavidade oral:

·         Ibun mos no kor mean

·         Nhan mos no la kuak

·         Nanal mos no la kanek

6.      Kakorok:

·         Pozisaun trankeia simetria

·         Tiroid lian no glandula limpo/ mos.

7.      Torax

Pulmaun :

    I: Respirasaun aumenta regular ou lae

    I: Iha Bubu Ou Lae

    P: Movimentu simetris ou lae

    P: Lian dere sonor, laiha endup no lian seluler.

Fuan

    I: Laiha iktus fuan

    P: oulsu aumenta

    A: s1 lup no s2 dup normal ou lae.

8.      Abdomen

I: Forma simetria laiha hernia

A: Peristaltiku intestinu normal mais ou menus 12  mnt

P: lian Thimpany

P: Tugor diak, la iha defase, muscular la iha hepar.

9.      Orgaun genitais: Laiha hernia, laiha medida sentina bo’ot anus no pubikus mos.

10.  Menbru superior:

I: Simetria, laiha edema no la hetan trauma.

Membru inferior:

   I: Simetria no laiha edema no la hetan trauma.

11.  Avaliasaun Padraun Funsional

a.       Padraun Nutrisaun No Metabolismu

Kliente laiha vontade han tamba laran sa’e no muta bainhira han no halo han oitoan no la han.

b.      Padraun Eleminasaun

Eleminasaun fekal kliente la hamosu kosntipasaun maske imolizasaun kleur. Eleminasaun ne’eb’e tama no halo urina la sai ho normal.

c.       Padraun aktividade no deskansa.

Aktividade hetan disturbiu tamba tenki imobilizasaun atu labele hamosu komplikasaun tan no nesesidade kleinte tenki hetan ajuda.

 

d.      Padraun Toba

Desturbiu iha padraun toba tamba imobilizasaun kleur.

e.       Padraun presesaun no konseitu pesoal

Akontese ajitasaun ba nia kondisaun moras no senti tuir sai hanesan efeitus psikolojia ba kliente.

f.        Padraun relasaun no knar

Relasaun ho ema seluk hetan desturbiu relasiona ho kleinte hetan kuidadus iha hospital no bdrest total.

g.      Padraun Stress

Kliente dalabarak konfuzaun (melamun) no senti triste.

h.      Padraun ba valor no fiar

Iha valor no fiar dalabarak hetan desturbiu tamba bedrest total labele halao aktividade hotu tamba nia kondisaun moras.

2.      Diagnostiku Enfermajem

a.       Dalan is la efetivu  asosia  ho akomulasaun  sekreta.

b.      Mear no susar dada iis asosia ho disturbiu ba padaraun toba

c.       Dor aguda asosia ho inflamasaun pulmonary

d.      Risku ba propagasaun infeksaun asosia ho infeksaun bacteria tuberkuloza

e.       Intoleransia aktividade asosia ho anoreksia no oxigeniu inadekuadu np labele halo aktividade.

3.      Intervensaun Enfermajem

1.      DE : Dalan is la efetivu  asosia  ho akomulasaun  sekreta.

a.       Objetivu :

Depois de halo asaun emfermajem durante 3  24 oras espera katak dalan respiratoriu efetivu fila fali.

b.      Kriterio resultadu :

·         Mantein kliente nia dalan is

·         Bele hasai sekreta sem ajuda

c.       Intervensaun :

1.      Observa kondisaun jeral pasiente nian.

R: Atu hatene kondisaun jeral pasiente nian.

2.      Avalia funsaun respiratorio hanesan : i’is-bot no fibrasaun

R: Atu hatene dalan respiratoriu pasiente nian

3.      fo pozisaun semi fowler

R: Atu nune pasiente dada iis ho konfortavel.

4.      hamos sekreta ne,be mak iha ibun no kakorok

R: Atu hamos dalan respirtoriu pasiente nian.

5.      Halo kolaborsaun ho mediku atu fo oxigenio no aimoruk tuir indikasaun.

R: Atu nune’e pasiente bele dada is ho normal fila fali.

2.      DE: Mear no susar dada iis asosia ho disturbiu ba padraun toba.

a.    Objetivu:

Depois de halo asaun enfermajen durante 3 24 oras espera katak mear laiha no la iha disturbiu padraun toba.

b.    Kriteria Rejultadu :

·         Mear laiha, padraun toba normal fila fali.

c.    Intervensaun Enfermajen

1.      Observa sinais vitais

R: Atu hatene kondisaun jeral pasinte nian.

2.      Hanorin teknika mear ne’ebé efetivu

R: Atu nune’e pasiente bele mear ho efetivu

3.       Fo pozisaun konfortavel ba pasiente.

R: Atu nune’e pasiente bele senti konfortavel.

4.      Esplika ba pasiente asaun ne’ebé mak halo

R: Atu nune’e pasiente bele grantia no kolabora ho diak.

5.      Kolabora ho doutor atu fo tratamentu.

R: Atu nune’e pasiente bele dada iis ho efetivu fila fali no laiha disturbiu ba padraun toba.

3.      DE : Dor aguda asosia ho inflamasaun pulmonary

a.    Objetivu :

Depois de halo asaun enfermajen durante 3  24 oras espera katak pasiente la senti ona moras.

b.    Kriteria rejultadu:

·         Halakon dor

·         Pasiente senti konfortavel

·         Eskala dor 3

c.    Planu intervensaun enfermajen

1.    Observaa sinasi vitais

R: Atu hatene kondisaun jeral pasiente nian.

2.    Avalia eskala dor (PQRST).

R: Atu hatene eskala dor.

3.    Fo pozisaun konfortavel

R: Atu nune’epasiente bele senti konfortavel no bele diminui moras.

4.    Demonstra teknika relaxasaun.

R: Atu  diminui dor.

5.    Kolabora ho mediku atu fo analgesiku.

R: Atu halakon dor.

4.      DE: Risku ba propagasaun infeksaun asosia ho infeksaun bacteria tuberkuloze.

a.    Objetivu:

Depois d halo asaun enfermajen durante 3 24 oras espera katak pasiente la hetan risku ba infeksaun.

b.    Kriteria Rezultadu:

·         La iha risku ba propagasaun infeksaun.

c.    Planu intervensaun Enfermajen

1.    Observaa sinasi vitais

R: Atu hatene kondisaun jeral pasiente nian.

2.    Fo hanorin pasiente bainhira mear tenki taka ibun no labele tafui kaben arbiru.

R:  Atu prevene risku ba infeksaun bacteria tuberkuloze.

3.    Esplika ba pasiente nia familia kona ba risku infeksaun bacteria tuberkuloze.

R: Atu hasae konhesimentu pasiente no nia familia nian.

4.    Kolabora ho mediku sira atu halo tratamentu.

R: atu nune’e pasiente labele hetan infeksaun

 

5.    DE: Intoleransia aktividade asosia ho anoreksia no oxijeniu inadekuadu np labele halo aktividade.

a.    Objetivu:

Depois de halo asaun enfermajen durante 3 24 oras espera katak pasiente bele halo nia aktividade mesak fila fali.

b.    Kriteria Rezultadu:

·   Bele halo aktividade independente.

c.    Intervensaun enefermajen

1.      Observa sinais vitais.

R: Atu hatene kondisaun jeral pasiente nian

2.      Avalia kondisaun fiziku pasiente nian.

R: Atu hatene kondisaun fiziku pasiente nian.

3.      Fo pozisaun ne’ebé konfortavel ba pasiente

R: Atu nune’e pasiente bele senti konfortavel.

4.      Hanorin pasiente atu bok an ho neneik.

R: Atu nune’e pasiente bele halo aktividade independente.

5.      Esplika ba pasiente nia familia atu ajuda nafatin pasiente hodi halo aktividade.

R: Atu ajuda pasiente no fo seguru nafatin ba pasiente.

 

4. Implementasaun Enfermajem

            Implementasaun enfermagem hanesan etapa dahaat (4) husi prosesu kuidadus enfermajen no halo bazeia ba planu intervensaun ne’ebé planu ona tuir kondisaun pasiente nian.

5. Evaluasaun enfermajem

Evaluasaun enfermajen hanesan etapa dahikus husi prosesu kuidadus enfermajen  halao atu avalia fila fali asaun implementasaun ne’ebé implementa ona bazeia ba objetivu no kreiteria rezultadu.

S: Reklamasaun ou keix husi pasiente.

O: Data ne’ebé ita halo observasaun

A: Konkluzaun husi data objektif no subjektif.

P: planu intervensaun ne’ebé mak atu halo.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

REFERENSIA

Amril, v(2012) Keberhasilan directy observed therapy (dot) di BP4 surakarta. Tesis . Jakarta.

Depkers RI (2008) Pedoman Nasionaln Penanggulangan Tuberkulosis. Jakarta: Gerdunas TB. Edisi 2 hal. 20-21.

Hidayat, AA(2009) Pergantar Konsep Dasar Keperawatan.Jakarta: Selwmb Medika.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

KUIDADUS ENFERMAJEN BA SRA “A.N” HO DIAGNOSTIKU MÉDIKU “TUBERKULOZE PULMONAR”

A.    AVALIASAUN ENFERMAJEN

1.      Identidade do paciente

Naran                         :  SRA A.N

Idade                         :  23 Anoa (18/06/1998)

Sexu                          :  F

Relijiaun                    : Katolika

Hela-fatin                  : Moris-foun

No. de Registu          :  157458

 

2.      Loron tama hospital                 : Terça-feira, 28 de dezembru 2021

Loron asesmentu                      : Quarta-feira, 29 de dezembru de 2021

Diagnóstico médico                  : Tuberkuloze Pulmonar

 

B.     keixa principal  :  Pasiente hateten katak dada iis senti moras iha parte hirus matan no koruk laran halo iis bo’ot no mear tasak.

 

C.     Istoria moras aktual: Pasiente tama iha emerjensia akompanha husi familia iha loron 28 de dezembru 2021, oras 17:30 Am ho keixa dada iis senti moras iha parte hirus matan no kotuk laran halo iis bo’ot no mear tasak bainhira halo examinasaun ba sinais vitais TA: 100/70 mmhg, P: 120 x/mnt, SPO2: 96% , RR: 28x/mnt, Fraku, dada is la efetivu no iha sekreta iha ibun laran.

 

D.    Historia mors pasadu : Pasiente hateten katak iha tempu uluk nunka hetan moras hanesan maibe iha semana ida liu ba pasiente senti isin manas makas no kosar hela deit no dada is senti moras iha parte hirus matan no kotuk laran, mear tasak durante semana ida nia laran. Pasiente hateten katak hemu ona aimoruk paracetamol 500 g. no laiha alerjia ba aimoruk.

 

E.     Historia moras familia : Pasiente hateten katak laiha fator jenetiku laiha familia ida mak hetan moras hanesan ne’e.

 

F.        Avaliasaun Primária

1.    Pozisaun          : pasiente ho kondisaun tur.

2.    Respons           : Pasiente Alerta

3.    Airway             : Dalan is la efetivu, iha sekresaun barak.

1.      Breathing        : Movimentu dada iis uza muskulu intrakostal,         movimentu la simetria, frekuensia dada iis 35x/mnt.

G.      Avalisaun sekundária

1.      Avaliação SAMPLE

a.S (sign and Symptom): Senti moras iha parte hirus matan no kotuk laran bainhira dada iis no halo is boot no mear tasak.

b.        A (Alergi)             :  Laiha

c.       M (Medication)     : Amplicilin 1 gram, pct 500 gram.

d.        P (Past Ilnes)         : Pasiente la sofre moras ruma iha tempu uluk.

e.         L (Last meal)        :Pasiente hateten katak nia han de’it  sasoro no hemu de’it be.

f.                     E (Event)          : Pasiente hateten katak antes la hetan         moras hanesan ne’e.

 

b.    Ulun  : Ulun simetria entre los ho karuk, fuk laran foer no palpasaun laiha kanek ka bubu ruma.

3. Matan  :  Matan sorin karukho los simetria, matan hare ho diak.

4.    Inus     : Inus laran mos, uza oxijeniu nasal prom 5 ltr.

5.    Tiliun  :  tilun parte los ho karuk simetria, tilun laran mos, no rona mos.

6.    Ibun no nehan : ibun kutlit kamutis, ibun laran mos.

7.    Kakorok : laiha bubu no laiha problema tiroide.

8.    Torax

a.       Pulmaun: Inspeksaun peitu parte los ho kark forma la simetria

b.      Kurasaun : Simetria, laiha sinal aumenta tamanho, lian normal, lup dup.

9.    Abdomen : simetria, anin laiha, mamar, la iha distindidu.

10.     Orgaun Genital: la examina.

11.     Membrus :

a.      Superior : simetria, keep hela kanula iha liman los.

b.      Inferior : Simetria, bele bo’ok an.

12.     Sinais vitais

TA       : 100/70 mmhg

P          : 140 x/mnt

RR      : 35x/mnt

T          : 38,5 0c

SPO2    : 96%

13.     Terapia ne’ebé fo :

a.      Ampicilin 100 mg IV

b.      Paracetamol 500 mg PO.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

B.ANALIZA DADUS

No.

Data fokus

Etiologia

Problema Enfermajem

1.

DS: Pasiente  hateten katak dada i’is la diak, halo is bot no mear tasak.

Do : Sekreta barak, dad is uza muskulu interkostais, kosar hela de’eit.

Sinais vitais

TA    : 100/70 mmhg

P       : 140 x/mnt

RR    : 35x/mnt

T       : 38,5 0c

SPO2 : 96%

GCS : Eye: 4, V: 4,, M: 6 (14/15)

Akomulasaun sekreta

Padraun respiratoriu la efetivu

 

 

 

 

 

 

2.

Ds: Pasiente hateten katak dad i’is senti moras iha parte hirus matan no koruk laran.

 

Do : Fiziku fraku

- Kosar hela de’it.

Sinais vitais

TA    : 100/70 mmhg

P       : 140 x/mnt

RR    : 35x/mnt

T       : 38,5 0c

SPO2 : 96%

 

Infeksaun Baktera tuberkuloze

Hipertermia

 

 

 

 

 

 

 

 

C.     DIAGNOSTIIKA ENFERMAJEM

1.      Padraun respiratoriu la efetivu asosia ho akomulasaun sekreta.

2.      Hipertermia asosia ho infeksaun bakteria teberkuloze.

D.    Intervensaun Enfermajem

 

No

Data/horas

Diagnosa Enfermajem

Objetivu no Kriteria Rezultadu

Planu Intervensaun Enfermajem

Rasional

1

28/01/

2021

08:00 otl

Padraun respiratoriu la efetivu asosia ho akomulasaun sekreta

Depois de halo asaun enfermajem durante oras tolu nia laran espera katak pasiente bele dada i’is ho normal fila fali ho nia kriteri a Rezultadu :

- Pasienta senti konfortavel.

- pasiente bele halo aktividade hanesan babain.

1. Hatur Pozisaun

 

 

 

2. Hanorin teknika mear efetivu.

 

 

 

3. Fo oxigenio

 

 

 

4. koko sinais vitais

 

 

5. kolabora ho mediku fo tratamentu.

1. Atu fo pozisaun seguru ba pasiente.

 

2 Atu nune’e pasiente mear ho efetivu no bele hasai sekresaun rasik.

 

3. atu mantein dada i’is ho efetivu.

 

4. atu hatene orgaun vital nia servisu.

 

5. hodi kompleta nesesidade pasiente nian.

2

28/01/2021

08:00otl

Hipertermia asosia ho infeksaun bakteria tuberkuloze

Depois de halo asaun enfermajem durante oras tolu nia laran espera kat

ak pasiente nia temperatura isin bele normal ho kriteria rezultadu

T: 36 0C

1. Hatur pozisaun

 

 

 

2. koko sinais vitais.

 

 

3. Halo kompres.

 

 

4. Eduka no fo konseling ba pasiente.

 

5. Kolabora ho doutor hodi fo tratamentu.

 

1. atu fo pozisaun seguru ba pasiente.

 

2. Atu hatene orgaun vital nia servisu.

 

3. atu hatun isin manas.

 

4. atu aumenta koñesimentu pasiente nian.

 

5. Atu halakon temperatura manas husi pasiente.

 

E.     Implemntasaun Enfermajem

No

Data/ oras

Diagnosa Emfermagem

Implementasaun Enfermajem

Responde no Rezultadu

Assinatura

1

28/01/

2021

08:15

Padraun respiratoriu la efetivu asosia ho akomulasaun sekreta

1. Hatur Pozisaun Semi-fowler ba pasiente.

 

 

2. Hanorin teknika mear efetivu ba pasiente.

 

 

3. Fo oxigenio  uza nasal canula 5 ltr ba pasiente.

 

4. koko sinais vitais pasiente nian.

 

 

 

 

 

5. kolabora ho mediku fo tratamentu.

1. Sei is bo’ot oitoan bele tur no dada i’is SPO2 normal.

 

2. Mear ho efetivu no bele hsai sekresaun rasik.

 

3. Dada i’is ho efetivu fali ona.

 

4. Sinais Vitais :

PA: 100/70 mmhg, P: 140x/mnt, SPO2 : 96%, T: 38,5 0c.

 

5. Mantein ona balansu likidu eletrolitu.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

No

Data/ oras

Diagnosa Emfermagem

Implementasaun Enfermajem

Responde no Rezultadu

Assinatura

2

28/01/

2021

08:30

Hipertermia asosia ho infeksaun bakteria tuberkuloze

1. Hatur Pozisaun Semi-fowler ba pasiente.

 

 

2. koko sinais vitais, temperatura pasiente nia

 

 

3. Halo kompres ba pasiente iha 30 minutu nia laran.

 

 

4. Eduka no fo konseling ba pasiente atu labele kontaktu direita ho nia familia.

 

5. Kolabora ho doutor no fo tratamentu

- Paracetamol 500 mg po.

 

- Ampicilin 1000 mg husi iv

 

1.Pasiente sente konfortavel no seguru.

 

2. sinais vitais

T: 36 0C.

 

 

 

3. Pasiente nia temperatura manas tun ona.

 

 

4. Pasiente komprende no kolabora ona.

 

 

 

5. Pasiente nia temperatura manas tun ona.

- hatun temperatura manas

- hamate bakteria. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

f.        Evaluasaun Emfermajem

No

Data/ oras

Diagnosa enfermajem

Evaluasaun enfermajem

assinatura

1

28/01/

2021

11:00 otl

Padraun respiratoriu la efetivu asosia ho akomulasaun sekreta

S: Pasiente hateten katak dada i’is diak oitoan no mear tasak sei nafatin. 

O: dada i’is efetivu ona, sekreta barak nafatin no dada i’is uza nafatin muskulu eskeletal.

Sinais Vitais

PA: 128/ 92 mmhg, P: 131 x/mnt, SPO2 : 96% ,RR: 30 x/mnt,

T: 370c.

Nivel konsiensia : Komposmente.

GCS: 15/15 (E: 4, V: 5, M: 6).

A: Problema Reolve balun.

 

P: Intervensaun Kontinua.

- Fo tratamentu Ampicilin 1000 mg husi Iv.

- Mantein fo likidu NS 0,9% 1000 ml Husi Iv.

 

 

2

28/01/

2021

11:00 otl

Hipertermia asosia ho infeksaun bakteria tuberkuloze

S: Pasiente Hateten katak dada i;is senti moras iha parte hirus matan no kotuk laran.

O: Fiziku fraku, kosar hela de’it.

Sinais Vitais

PA: 128/ 92 mmhg, P: 131 x/mnt, SPO2 : 96% ,RR: 30 x/mnt,

T: 370c.

GCS: 15/15 (E: 4, V: 5, M: 6).

 

A: Problema Reolve balun.

 

P: Intervensaun Kontinua.

- Mantein fo medikamentu Ampicilin 1000 mg husi Iv

 

 

0 Response to "KUIDADUS ENFERMAGEM BA PASIENTE HO TBC"

Post a Comment

Iklan Atas Artikel

Iklan Tengah Artikel 1

Iklan Tengah Artikel 2

Iklan Bawah Artikel