Graduasaun

Graduasaun
hadomi nafatin o nia prosesu

MAI ITA BA BUKA HATENE SAIDA MAK DEPRESAUN

DEFINISAUN 

Depresaun hanesan disturabasaun saude mental ne’ebe provoka ita hanoin no ita nia movimentu.

Sintomas depresaun geralmente mak sente tristi, laiha ona hakarak atu halo aktividade  hanesan bain – bain hala'o.

Kondisaun ne’e  bele fo impaktu ba problema oi-oin konaba emosaun no fiziku.

Efeitu depresaun bele ho durasaun kleur no bele afeita  ema nia forsa hodi halao aktividade lor-loron, no bele sai at liu tan wainhira la halo atendimentu lalais.

DEPRESI

TIPO DEPRESAUN

Depresaun fahe ba tipu hirak tuir nini'an todan ka tingkat keparahan ne’e rasik, mak sai hanesan nia fatores determinante.

1. Deprsaun mayor

Tipu disturbasaun saude mental ne’e  ho nia sintomas hanesan sentimentu tristi, halo ema vontade laiha.Konsidaun ne’e mosu  ho durasaun tempu semana rua ka bele liu semana rua.

2. Distimia

Distimia ka Sintomas depresaun ne’ebe kroniku tamba kondisaun ne’e akontese ona ho durasaun tempu  mais ou menus tinan rua,

3. Disturbasaun Bipolar

Problema ne’e akontese  ho nia sintomas hanesan mudansa emosaun no sentimentu ho durasaun tempu nebe hanesan.

FATORES RISKU HUSI DEPRESAUN

Depresaun Geralmente akontese ba joven sira idade entre 20 to’o 30 anos maske sira selu mos bele hetan depresaun maibe ida idak nia risko rasik.

Dala barak feto mak iha risku bot  hodi hetan depresaun duke mane sira, maibe feto mos dalabarak buka lalais ajuda husi profisionais sira.

Fatores balun mos bele provoka  akontesimentu deprsaun ne’e  mak hanesan :

·         Familia iha histori disturbasaun saude mental

·         Mal uzadu aimoruk proibidu ou alcool

·         Depende hela deit ba ema seluk, pesimis.

·         Hasoru hela moras kroniku ruma

·         Hemu aimoruk hipertensaun no aimoruk toba nian

·         Traumatiku hanesan violensia sexual,oho malu, lakon ema  nebe hadomi.

SI  SINAIS SIRA HUSI DEPRESAUN

1.       Fo sala hela deit ba nia an rasik tamba nia sente bersala ka nia mak sala liu ona

2.       Sente la vale los ona, putus asa

3.       Sente tauk no ansiedade

4.       Iha emosional nebe mak la kontroladu

5.       Sensitivu,hirus lalais no tanis hela deit

6.       Susar atu hanoin ho diak hodi foti desizaun no konsentrasaun laiha

7.       Hanoin hela deit hodi halo at nia an rasik ka koko atu oho nia an

IHA MOS SINTOMAS DEPREAUN SECARA FIZIKU NEBE MAK DALABARAK ITA HETAN HANESAN :

1.        Sente isin kolen no laiha forsa

2.       Napsu han laiha

3.       Susar atu toba ou bele mos toba hela deit

4.       Ulun moras oin halai

5.       Kolia no halo movimentu  sai neneik lahanesan bain bain

6.       Laihaa ona hakarak atu halo relsaun sexual

 

PENATALAKSANAN  OU ATENDIMENTO BA SINTOMAS DEPRESAUN

1. Atendementu independente

Bele mos sai hanesaun obsaun ne’ebe mak diak tebes hodi ajuda depresaun ne’ebe mak ladun grave, maibe ema barak hakarak oalahraga,  tamba bele kria sentimentu pozitivu  no bele hasae ita nia mood. Han hahan nebe mak ho nutrientes barak, hadok an husi alcool no aimoruk proibidu 

2. Pisikoterapia 

Dr sei rekomenda pisikoterapia  ba kzu depersaun aguda  to’o grave, Dr mos apar ho aimoruk. 

Tratamentu konforme ba nivel grave husi kondidasaun nebe enfrenta, tratafmentu bele han          durasaun seman ou bele mos liu semana.

 3. Aimoruk   
 
Inbalasiamentu material kimiiku iha ulun bele  mos sai hanesan fator risku ba depresaun, Dr bele  fo reseita antidepresaun atu ajuda modifika Kimiku iha ema ida nia hanoin.
Antideprsaun  bele hamenus  sintomas deprsaun iha semana ida ou rua nia laran. Bele mos to’o fulan rua ou tolu. 
 
4. Terapia estimulasaun kakutak 
 
Tipu terapia ne’e  bain-bain sai hanesan opsaun ba kondisaun depresaun  nebe diak wainhira hemu tiha imoruk,enfrenta sintomas psikosis no hatudu asaun oho an.

 

KOMPLIKSAUN DEPRESAUN

Deprsaun bele sai at liu tan wainhira la halo tratamentu lalais  no bele provoka problema emosional.

Tuir mai komplikasuan hirak ne’ebe bela akontese wainhira la halo tratamentu lalais :

·         Todan nebe aumenta makasa ka obesidade, bele hamosu moras fuan no diabetico

·         Moras fiziku

·         Fobia social

·         Hamosu konflitu familia

·         Isolasi sosial

·         Hakarak atu oho an

ISOLASI

 

 

PREVENE DEPRESAUN

1.       Kuidadu saude fiziku

2.       Maneza stres ho diak

3.       Halo relasaun sosial ho ativu

4.       Menza tempu ho diak

5.       Lalika izola an

BAINHIRA MAK ITA PRESIZA BA DR ?

Wainhira ita sente difisil atu hasoru kondiasaun nebe mak halo ita hanoin barak labele tauk atu buka ajuda ba dr terapia.

SOSIAL

 BELE MOS ASESU VIDEO : PENANGANAN PERTAMA PADA KEJANG EPILEPSI 

0 Response to "MAI ITA BA BUKA HATENE SAIDA MAK DEPRESAUN"

Post a Comment

Iklan Atas Artikel

Iklan Tengah Artikel 1

Iklan Tengah Artikel 2

Iklan Bawah Artikel